Posts Tagged ‘Expressen…’

Kultur i massor och skatter för rika från S

06/10/2009

Idag läggs skuggbudgetar fram och siffror i massor ska plöjas igenom. Ett år kvar till valet, vad är skillnaderna? Aftonbladets läsarundersökning säger så här långt att 10% ännu inte bestämt sig. Opinionsläget ser fortfarande helt okej ut för de rödgröna, däremot kan (S) verkligen inte nöja sig att vara ett parti under 35%, detta trots en uppgång. Vi får väl se vad dagens förslag gör för läget.

Intressantare än på länge är just kulturpolitiken, där regeringen bara skiter i allt och helt enkelt strävar efter att döda den. Ingen satsning på viktiga kulturella instanser, nerdragningar på allt (något som ska adderas med att de tog ifrån halva folket kulturen och sänkte all besöksstatistik genom att avgiftsbelägga alla museum). Sossarna i Stockholm vill satsa på film och biokultur, på riksnivå lovar man satsningar på museum och kulturen i stort.

Regeringen skiter ju i kommunerna i år utan bränner bara av val-fläsket till 2010. De Rödgröna vill, i något skiftande storleksordning investera 18-20miljarder i kommunerna för att rädda välfärden och bygga den starkare in i nästa högkonjunktur. Här kritiserar expressen de tre partierna för att inte komma överens om en budget, det är väl däremot positivt att de tillskillnad från alliansen inte växer ihop till en enda stor grå massa.

Skatter är en annan spännande del i oppositionsbudgetarna. Höjda skatter för de som tjänar mest, istället för stora skattesänkningar. Däremot är det återigen spännande att titta på expressens rubriksättning… ”CHOCKHÖJNING AV SKATTER FÖR RIKA”. Det är ju inte direkt vad det handlar om.

En regering som blundar för arbetslösheten, sänker skatterna trotts att statsfinanserna tryter rejält. En regering som verkar tycka att kultur ska vara reserverat för fåtalet, att barn och socialtutsatta familjer ska straffas hårdare och att det ska vara olika kvalité på vården om man betalar eller ej. En sådan regering styr Sverige, i ett år till.

Andra bra bloggar: Kristian Krassman, Claes Krantz
Aftonbladet, DN1, DN2, Expressen1, Expressen2, Expressen3, Expressen4, SvD

Och så var det ersättningarna igen…

19/06/2009

Expressen verkar ha nyhetstorka… Att de missat att den största politiska krisen på 30 år i Iran är för mig föga förvånande. Istället drar man nu upp att ”Skattebetalarna står för bostaden”, detta under rubriken ”Expressen Avslöjar”. Då kanske Expressen har missat de senaste årens ekonomiskarapporter från så väl Riksdagen som Rosenbad? Jag kan nu ”Avslöja” för dig som läsare och redaktionen på Expressen att det är offentliga handlingar, det vill säga uppgifter som alla har rätt att läsa. Om chefredaktören för Expressen.se, Thomas Mattsson, nu råkar läsa detta hoppas jag att han sitter ner.

Tobias Billström tas upp som ett exempel för att han bor mer i Stockholm än i Malmö, men då ställer jag frågan till Expressen, vet ni hur mycket ett statsråd behöver jobba? Tydligen inte. Som den politiska värden ser ut idag så jobbar, de flesta, heltidsarvoderade politiker långt över en vanlig arbetsvecka, en riktigt lugn vecka är i extremfallen 40 timmar. Ser vi till ett statsråd är bilden förmodligen än värre. Det är inte så att Billström eller något annat statsråd speciellt ofta kommer hem till sin hemort varje kväll eller för den delen hinner sitta ned, äta middag med sin partner eller för den delen se på barnprogrammen kl.18.00 med sina barn. Därför måste dessa människors liv ändå göras rimliga.

En hel del bloggare kommer med all sannolikhet blogga om hur för jävligt det här är, både Socialdemokratiska och andra. Jag vill bara be dessa att tänka en gång extra, vi ”äger” dessa människors tid dygnet runt, ständigt ajour, sällan tid för ordentliga privatliv. Statsråd är också människor… Även Maud Olofsson, hur svårt det nu än är för oss alla att inse att hon inte är en bäver…

Expressens journalistik – Bedrövande

11/06/2009

Jag har precis gjort min kvällskoll av nyheter på nätet, för att se om det hänt något spännande. Normalt kollar jag inte expressen, för att journalistiken inte är så mycket att ha.. Ikväll blev det däremot så att jag hamnade där, vad är då det första man läser? Självfallet kritik mot arbetarröelsen, föga förvånande. Att skriva ”uppger en förtroendevald” kan innebära en SSU:are i distriktsstyrelsen i Kronoberg, en Arbetarekommunsordförande i allt ifrån Timrå till Malung eller så innebär det en ersättare i barn och ungdomsnämnden i Täby. Att inte vara mer precis, eller att inte heller lyfta en sådan kritik internt känns inte speciellt seriöst. Jag personligen rör mig i allt ifrån lokala till regionala och riksomfattande partikretsar och den enda reella kritik jag har hört gentemot just Mona Sahlin är från den grupp som jag beskriver under fliken ”om bloggen”. Det är en liten hög med gråhåriga vita hetrosexuella män som saknar en rejäl karla karl med arbetarhänder bakom rodret.

Politikerbloggen, som står bakom undersökningen, påstår sig ha valt ut en stor mängd Socialdemokratiska politiker, jag skulle vilja veta hur omfattande, vilken roll dessa har och framförallt hur det geografiska urvalet ser ut. Det här har de dock inte tyckt är speciellt viktig. Jag ställer mig frågande, oerhört frågande till undersökningen och har nu genom min telefonbok börjat genomföra något liknande. Förundrad över medias granskningsmetoder och kontaktnät blad arga Socialdemokrater går mina tankar vidare…

Hade media granskat och hetsat den borgliga alliansen, den faktiska styrande makten, ens hälften så hårt som Socialdemokratin, så är det nästan så att Socialdemokratin hade kunnat strunta i att bedriva valrörelse. Expressen är ju då självfallet värst av dem alla, att de sedan inte förstått att den politiska vinklingen ska ske på ledarsidan och inte vara genomgående i hela tidningen är väl endast att konstatera som en tragedi.

Mona Sahlin har mitt stöd, och även de 15 andra med förtroendeuppdrag inom Socialdemokratin som jag har hunnit prata med undertiden detta blogginlägg skrevs.

Alla dessa krav på avgång…

09/06/2009

Att kräva olika personers avgång verkar vara det hetaste man kan göra inom hela den politiska världen just nu, den senaste i skaran är tydligen Lars Ohly. Det här sägs bero på deras tämligen usla resultat i Europaparlamentsvalet, enligt mig beror det här på att Jens Holm slutar som parlamentariker, något som kan ses lite som en omvänd ”Marit Paulsen effekt”. När Jens kom in i parlamentet blev han massivt kryssad och har var oerhört populär, något som kanske inte riktigt kan sägas om Eva-Britt Svensson som, enligt min högst personliga åsikt, är tämligen O-karismatisk. Bortsätt från Pajala ser det kanske inte jätte ljust ut för vänstern i Europapolitiken, något som kanske dessutom har att göra med deras starka EU-motstånd att göra.

Det andra uppmärksammade aktuella fallet handlar om Gordon Brown, hans avgång krävs dels efter stora fusk och utnyttjande av skattepengar från de brittiska parlamentsledamöternas sida. Det handlar nu senast också om det ofantliga ras Labour gjorde i Europaparlamentsvalet där de blev tredje största parti. Något som är uppriktigt sagt beklagligt, och man kan tycka att när en herrans massa ministrar har avgått att något drastiskt måste göras.

En annan svensk historia som för ett par veckor sedan var riktigt omdebatterad var om Wanja Lundby-Wedin kunde sitta kvar eller borde ha avgått. En fråga som jag ändå ser att drevs allra hårdast utav Expressen och inte LO:s medlemmar. Det är också så att Expressen till och med intervjuade fel person, och att man som en av landet största tidningar gör en sådan miss visar lite på seriositetsnivån hos blaskan Expressen. Det är till och med så att de nu ger LO ordföranden en ersättning för sitt stora misstag, inte för att de egentligen förbättrar deras anseende. Expressen bör veta att man för 50.000 inte kan köpa tillbaka respekt.

Det som verkar missas gång på gång från så väl alla medier är att de inte är de som har något att säga till om i avgångsfrågan. Det är respektive organisations medlemmar. Vill LO byta ordförande så kan LO göra det, vill vänstern sätta in Josefin Brink istället för Ohly så kommer så att ske. När det gäller Gordon Brown så har han ett ansvar för hela nationen i och med hans premiärminister post, där måste jag ändå säga att pressen bör kunna tycka och så även brittiska medborgare i största allmänhet. Personligen så tycker jag att de får göra som de vill, så länge de räddar Labours anseende och den brittiska Arbetarrörelsen förblir stark även i framtiden.