Archive for the ‘Utbildningspolitik’ Category

Mera rotting åt varje småtting!

17/09/2009

Ja, det verkar vara vad Utbildningsminister Jan Björklund har i åtanke för den ”nya skolan”. Jag tror verkligen inte på den skola batongliberala folkpartiet nu erbjuder, mesta dels för att vi inte har samma bild av skolan från första början.

Att en man som endast arbetat som militär pratar om en ”flummskola” känns för mig inte sådär 100% trovärdigt. Dessutom är det defacto att misstroendeförklara alla människor som jobbar inom utbildningsväsendet idag. Därför borde Björklundsplan rent tekniskt antingen byta ut alla människor inom dagen skolväsende mot några helt nya superlärare (!) eller så ska han bara ge de som redan finns en rejäl omgång.
Björklund har valt att belysa de ämnen där svenska elever ligger under snittet (mattematik och naturvetenskap) samt blundat för de där vi ligger klart över snittet (samhällsvetenskap och språk). Han har valt att förbjuda mobiltelefoner, kepsar och elevdemokrati istället för att kolla på hur man ökar kunskapsnivån för de som inte hänger med.
Han vill införa tuffare tag mot frånvaro samtidigt som regeringen drar ner på allt det sociala för ungdomar så som fritidsgårdar och aktiviteter vilket i förlängningen är en stor hjälp för de som har de sämsta sociala förhållandena (vilket i förlängningen ofta är de med sämst närvaro).

Så när Jan Björklund kommit så pass nära 40-talets skola på så kort tid som 3 år, är det inte dags att införa barnaga igen då? För att ta steget fullt ut. Rösta på Jan Björklund och Folkpartiet – Batongliberalerna i nästa val! För mera rotting åt varje småtting…

Andra:
Utbildningsnyheter.nu, aftonbladet, Ann-Sofie Wågström

Annonser

Den skolpolitiska debatten – helt rubbad

09/08/2009

När borgerligheten tog över makten 2006 var det första man gjorde att riva upp den skolreform som (S) hade sagt att precis skulle träda i kraft. Själva tillsatte man en utredning för att kolla vidare på frågorna och senare släppa sin egen reform.

Nu sitter jag och läser ledarsidan på Dagens Nyheter och känner mig så enormt uppgiven, det är som att Major Björklunds retorik börjat vinna kraft och bli någon form av fiktivsanning som människor faktiskt tror på. När han säger att vi har en flumskola menar han att eleverna ifrågasätter och kritiskt granskar. När han säger att vi har ett kunskapsras så menar han att vi inte ligger bäst till i matte och naturvetenskap men ger blanka fan i att vi är bland de bästa i världen på samhälle och språk. När Björklund påstår att elever har för mycket inflytande på sina skolor så plockar han bort deras rätt att påverka. Likadant som att en arbetsplats har personalrepresentanter i en styrelse så bör väl också elever ha det i någon form? Är inte deras vardag, arbetsmiljö och arbetsdag lika mycket värd bara för att de inte är färdig utbildade?

DN:s ledarsidor går dagen till ära debatten varm om lärare och lärartäthet, att påstå att lärartätheten inte är avgörande är ganska dumt, sen är det helt klart inte hela svaret. En andra sak är synen på lärare, något som gestaltas ganska väl med det här citatet: ”Låga löner och ett lönesystem som inte premierar undervisningsskicklighet bidrar till vantrivsel”. Det kan aldrig vara så att undervisningsskickligheten bedömer hur mycket en lärare ska ha i lön. Än mer surrealistisk blir den meningen om vi ska applicera den på Svensk utbildningspolitik och ser till att de enda som kan avföra en lärares skicklighet är eleverna, och de skulle ju ges mindre inflytande, eller hur? Min mening är att det är en skolas skyldighet att leverera bra lärare som lever upp till elevernas behov. Jag anser också att det är förkastligt när företag plockar ut stora vinster ur skolväsende istället för att återinvestera i skolan och dess elever.

Ge Björklund kicken och se till att vi fortsätter ha en ifrågasättande och samhällsintresserad ungdom framför en tillbakadragen undergiven sådan. Medan Jan Björklund säger: ”Mera rotting åt varje småtting” säger jag kunskap, makt och inflytande!

Sökes: majoritet för att byta utbildningsminister.

Sökes: En utbildningsminister med tilltro till människor och med en jämlik syn på vuxna och ungdomar.

Och vem är Tobias Krantz?!

17/06/2009

Ja vem är det här? Själv kan jag inte komma på att jag har hört hans namn förut, i och med min ändock ganska stora insatt het så känns det som Lena Melin säger, han verkar vara ganska färglös. Vem är då denna nya människa i maktens korridorer på Rosenbad? Ja SvD har svaret, en oerhört välutbildad människa, ett smart och strategiskt bra val utav alliansen. För mig personligen så känns det positivt att vi nu får en högskoleminister med egen erfarenhet att dessutom SSCO, Stockholms Studentkårers Centralorganisation, är blygsamt positiva bådar gott. Att sen expressens Anna Dahlberg tycke att det är ett tråkigt val förvånar väl ingen, det som förvånar är väl att hon överhuvudtaget tar upp Birgitta Olsson, det trodde jag inte om henne.

Mer om den nye högskole- tillika forskningsministern hittar du på:
DN, Aftonbladet och Expressen
Se också en första liten intervju med vår nya minister och avgör själv ditt första intryck: SvD.se

Andra bloggare:
Rasmus Lenefors, Alliansfritt Sverige

Ris och ros till den nya skollagen

15/06/2009

Det bästa med den nya skollagen är att man i större utsträckning jämställer kommunala skolor och friskolor, en efterlängtad reform som jag har åberopat länge! Det är orimligt att krav på kuratorer och skolhälsovård har varit så mycket högre ställt på den kommunala skolan än friskolorna är för mig befängt. Det andra som är positivt är de skärpta reglerna gentemot religiösa friskolor, alla människor måste ha rätt att bilda sig sin egen religiösa uppfattning och dessutom få ta del utav flera åsikter och uppfattningar. Däremot så skulle jag gärna se ytterligare tag, extremistiska religiösa grupper ska inte kunna bedriva skolverksamhet.

Efter positiva rop kommer självkart kritik. 1. Dessa fruktansvärda elitklasser? Inte nog med att man tänker skilja människor från 15 års ålder i grupperna ”högskoleduglig” vs ”icke högskoleduglig”, inte nog med att man dessutom vill göra det än svårare för den förstnämnda gruppen att gå till den andra. Utöver detta vill man sedementera den nya A och B skolan, de nya A och B eleverna genom ”elitklass systemet”. Enligt min mening är det positivt att olika människor med olika intressen och bakgrund samt studiemotivation möts i en och samma klass. Jag menar att detta hjälper alla elever i klassen, medan alliansen tror att det stjälper. Alla vi som gått igenom grundskolan inom 15 år (allt annat än Majoren dvs.) vet att de duktiga och studiemotiverade eleverna i en klass ofta hjälper och förklarar för de elever som inte har det lika lätt. Jag tycker att det här är ett bra sätt att arbeta på, ett sätt som utvecklar både den elev som får öva sin kunskap och sin pedagogik genom att hjälpa någon annan, en person som i sin tur får ytterligare ett sätt (förutom läroboken och läraren) att ta in kunskap.

Ett tiondegrundskoleår är ytterligare en befängd idé. Jag vet att det här inte kommer att bli så särskiljt mycket bättre. De individer som faktiskt inte når upp till målen har generellt antingen tappat den studiemotivation som ändå krävs ofta i kombination med att de inte fått den hjälp man faktiskt behöver. Att då tvingas gå kvar på samma skola, i samma miljö med människor som är ett år yngre än en själv kommer i många fall att trefaldigt förvärra situationen för den enskilde. Min mening är att människor måste möta nya miljöer och nya människor, bli introducerad till nya inlärningssätt när det tidigare inte fungerat. På aftonbladet.se har elever fått tycka till om de olika förslagen, liksom jag gjorde igår https://monaforpresident.wordpress.com/2009/06/14/a-och-b-skolan-ar-snart-har, så ratade de det nya förslaget om slopade komvux möjligheter.

Förslaget är delvis bra, men mycket övrigt är önskvärt. Hade dock väntat mig värre från allas vår Major Björklund.

Andra bloggare:
Kylberg, ”stumpan”, Fredrik Olovsson, ”gameover”

Intressant

A och B skolan är snart här!

14/06/2009

Jag blir så arg, så irriterad, ja så förbannad. Utbildningen är ett av politikens viktigaste styrmedel, det är genom den som vi kan förbereda oss för framtiden, stärka oss i kristider och bygga upp vårt samhälle. Min vision för Sverige handlar om att just göra den bästa utvecklingen av Sverige.

Imorgon släpps utbildningsproppen, då dras riktlinjerna och grunden för kommande års utbildningspolitik läggs. Det som kommit ut så här långt är enligt mig allt annat än positivt. SvD skriver om att utbildningsminister Major Björklund nu tänker ta bort möjligheten till att läsa upp gymnasiebetyg. Det här skulle ske samtidigt som gymnasieskolan om formateras så att vissa människor ska få högskolebehörighet, samtidigt som komvux bantas och färre får tillgång. Marie Granlund kritiserar hårt förslaget, och liksom hon så verkar Aftonbladets läsare anse att alla människor måste ges en andra chans. För mig är det en självklarhet att man inte ska tvingas välja hela sin framtid redan vid 15år ålder, för mig är det en självklarhet att man på dagens modärna arbetsmarknad ska kunna omskola sig, vidareutbildas och byta yrke och rent av bransch.

DN skriver också om det system som finns redan idag, där uppläsningsmöjligheterna är begränsade och betygsförbättringsmöjligheterna bygger på att man själv tar ansvar för sina studier.

Just nu, i kristider behöver vi satsa, satsa pengar för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Sverige måste vara de land i världen där högteknologi, kompetens och kvalité är av hög världsklass, där tjänster och varor håller hög standard. Varför väljer då inte Major Björklund att satsa? Att lägga mer pengar på att skaffa högskoleplatser, att satsa på möjligheter för människor att vidare utbilda sig och att faktiskt helt byta bransch.

Bisarrt nog kan jag konstatera att Expressen i deras så fantastiska och så kallade oberoende journalistik har skrivit en artikel i frågan som till och med den är positivt vinklad gentemot förslaget. Återigen, pinsamt Expressen.

Andra Bloggare på temat:
Hobab, Yvonne Ruwaida,

Kårobligatoriet, nödvändigt ont.

10/06/2009

Nu har riksdagen just beslutat om avskaffande av kårobligatioret, det vill säga den lag som säger att alla som studerar vid universitet/högskolor i landet ska vara anslutna till studentkåren. Den extreme marknads liberalen Fredrik Federley jublar, jag är skeptisk. Inte för att jag kanske tror att kårobligatoriet är den ultimata lösningen utan för att jag ser så mycket problem i att det försvinner. Hur ska det rent praktiska lösningen se ut? Hur ska finansieringen fungera? Vad händer om samtliga kårer beslutar sig för att söka bidrag från ungdomsstyrelsen? Jag tycker att förslaget inte är tillräckligt genomtänkt för att rösta igenom, tvärtemot Socialdemokratin tror jag däremot att det på sikt bör avskaffas, men först måste kårernas framtida försörjning försäkras. Och det inte bara ur ett kortsiktigt perspektiv, utan för många år framöver.

Själva debatten må vara lite gammal, men helt klart värd att fundera över i och med att det nu är beslutat och från och med första juli nästa år ska systemet dessutom implementeras.

Nyheter om saken:
Sydsvenskan, Aftonbladet, DN och DN ekonomi

Bloggar om saken:
Stuff, Lisa Gemmel, Annika Engblom, Vlt

Regeringen och Socialdemokraternas argumenetation:
Regeringen, Socialdemokraterna