Verkligheten, framtiden, visionen?

by

Det känns verkligen att den politiska debatten börjar hetta till i den avtagande sommaren, även fast det är långt kvar tills denna kommer att överglänsa friidrottsliga världsrekord. Om ett år, när valrörelsen brinner igång på dess sluttamp så kommer väl verklighetsbilden vara den motsatta, i bästa fall.

I ledarsidornas magiska värld skådar jag just nu en mindre fight i analysen utav Mona Sahlins sommartal som ett exempel på denna politiska diskussions upptrappning. Aftonbladets chefredaktör Helle Klein vs. Paulina Neuding (Svd), där Helle idag slänger en känga på Paulinas ledare från gårdagen:

”Borgerliga ledarsidor reducerar Mona Sahlins sommartal i Sickla till att handla om kvoteringskrav till bolagsstyrelser.”

Den här hösten är viktig, för att inte säga avgörande för den valrörelse som på allvar tar fart i maj nästa år. Jag har flera anledningar att tro det, dels EU-ordförandeskapet där mycket potential finns för tydliga ställningstaganden och bra sätt att driva på utvecklingen. Det är också så att den interna strategin avgörs och målas upp just under hösten, i alliansens fall lär det väl dels handlar om att kokas lite i Maudans badtunna och den stundande regeringsöverläggningen på Harpsund. Jag tror att vi kommer att få beskåda ett enastående skådespeleri partierna emellan för att komma fram till en kompromiss, där moderaterna får nästan allt och de andra helt lägger sig platta.

I oppositionens läge handlar det om två steg, dels Socialdemokratins kongress, en kongress som kommer att dra upp riktlinjer för det fortsatta samarbete och stabiliseringen S+V+MP emellan. Personligen så hoppas jag på en del förnyelse i det första steget och en hel del civilkurage i det andra, jag hoppas verkligen att de rödgröna i valet nästa år kan gå till val som tre olika partier med en gemensam vision för de närmaste fyra åren. Jag hoppas också på att se tre tydliga profileringar där inte precis allt är samkört som hos alliansen 2006. Jag tror att Sverige och vår demokratiska modell skadas när partiernas personliga prägel dödas och ett amerikanskt tvåpartisystem växer fram, må så inte ske…

Annonser

Etiketter: , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: