Ris och ros till den nya skollagen

by

Det bästa med den nya skollagen är att man i större utsträckning jämställer kommunala skolor och friskolor, en efterlängtad reform som jag har åberopat länge! Det är orimligt att krav på kuratorer och skolhälsovård har varit så mycket högre ställt på den kommunala skolan än friskolorna är för mig befängt. Det andra som är positivt är de skärpta reglerna gentemot religiösa friskolor, alla människor måste ha rätt att bilda sig sin egen religiösa uppfattning och dessutom få ta del utav flera åsikter och uppfattningar. Däremot så skulle jag gärna se ytterligare tag, extremistiska religiösa grupper ska inte kunna bedriva skolverksamhet.

Efter positiva rop kommer självkart kritik. 1. Dessa fruktansvärda elitklasser? Inte nog med att man tänker skilja människor från 15 års ålder i grupperna ”högskoleduglig” vs ”icke högskoleduglig”, inte nog med att man dessutom vill göra det än svårare för den förstnämnda gruppen att gå till den andra. Utöver detta vill man sedementera den nya A och B skolan, de nya A och B eleverna genom ”elitklass systemet”. Enligt min mening är det positivt att olika människor med olika intressen och bakgrund samt studiemotivation möts i en och samma klass. Jag menar att detta hjälper alla elever i klassen, medan alliansen tror att det stjälper. Alla vi som gått igenom grundskolan inom 15 år (allt annat än Majoren dvs.) vet att de duktiga och studiemotiverade eleverna i en klass ofta hjälper och förklarar för de elever som inte har det lika lätt. Jag tycker att det här är ett bra sätt att arbeta på, ett sätt som utvecklar både den elev som får öva sin kunskap och sin pedagogik genom att hjälpa någon annan, en person som i sin tur får ytterligare ett sätt (förutom läroboken och läraren) att ta in kunskap.

Ett tiondegrundskoleår är ytterligare en befängd idé. Jag vet att det här inte kommer att bli så särskiljt mycket bättre. De individer som faktiskt inte når upp till målen har generellt antingen tappat den studiemotivation som ändå krävs ofta i kombination med att de inte fått den hjälp man faktiskt behöver. Att då tvingas gå kvar på samma skola, i samma miljö med människor som är ett år yngre än en själv kommer i många fall att trefaldigt förvärra situationen för den enskilde. Min mening är att människor måste möta nya miljöer och nya människor, bli introducerad till nya inlärningssätt när det tidigare inte fungerat. På aftonbladet.se har elever fått tycka till om de olika förslagen, liksom jag gjorde igår https://monaforpresident.wordpress.com/2009/06/14/a-och-b-skolan-ar-snart-har, så ratade de det nya förslaget om slopade komvux möjligheter.

Förslaget är delvis bra, men mycket övrigt är önskvärt. Hade dock väntat mig värre från allas vår Major Björklund.

Andra bloggare:
Kylberg, ”stumpan”, Fredrik Olovsson, ”gameover”

Intressant

Annonser

12 svar to “Ris och ros till den nya skollagen”

  1. karpstryparn Says:

    Varken vänsterblocket eller alliansen har kött på benen, men för att det ska gå bättre för Socialdemokraterna så måste Mona Sahlin bort. Hon är värre än Göran Persson var. Den dagen då Olof Palme dog så dog socialdemokratin! Jag är inte sosse, men jag tycker att det är för jävligt att Socialdemokraterna inte är socialdemokrater längre. Det är likadant med Moderaterna, de har förändrats fullständigt till det sämre.

    • monaforpresident Says:

      Om du då inte är Socialdemokrat, varför ska du då kritisera vilken partiledare vi har valt att leda oss? Olof Palme var fantastisk för Sverige och världen och tycka vad man tycka vill om Göran Persson, men det man många gånger glömmer bort är att han vände ekonomin och skapade stora överskott lagom till 2006. Mona Sahlin har ännu inte fått en chans att visa hur hon påriktigt kan förbättra Sverige och människors vardag.

  2. Vart är skolan på väg med Björklund i spetsen Says:

    […] Bloggar: Liv tycker frånkommunalarbetaren – Ingen andra chans i Björklunds skola? Mona For President – Ris och ros till den nya skollagen […]

  3. Micael Rombin Says:

    Vid ett tillfälle så diskuterades det här i Stockholm om man skulle ha, ”vi har kuratorer, studievägledare och bibliotekarier”, som ett argument för att få elever att välja de kommunala skolorna vid gymnasievalet. I dessa besparingstider så drar de kommunala skolorna in på allt som inte är lagstiftat, kuratorer, studievägledare och bibliotekarier. Samtidigt har friskolorna insett behovet av dessa yrkesgrupper och börjar anställa i högre grad.

  4. mamman Says:

    Jag ser inget fel med ett 10:e skolår – men det bör komma betydligt tidigare än som en omgång av åk 9.
    Detta system finns förövrigt redan idag – och jag tror de nationella proven i åk 3 kommer fånga upp betydligt fler ungar redan från början.

    De flesta barn som kroknar i högstadiet gör det pga att skolan inte tidigare sett vilka problem de haft och långt tidigare erbjudit en omgång för att hämta ikapp – både inlärningsmässig men ofta ffa mognadsmässigt.

    I högstadiet är det försent. Det är betydligt svårare för lärare och föräldrar att få (och motivera) en 15-16 åring att gå ett extra år, mot en liten 9-åring som fortfarande lyssnar på vuxna….

    Sedan håller jag helt med dig om att det är viktigt att friskolor och kommunala skolor lyder under samma lagar, och har samma rättigheter och skyldigheter. Det är uruselt att man fortfarande tex accepterar religiösa friskolor.

    Att komvux ska vara kvar, och snarare byggas ut tycker jag är en självklarhet. Alla ungar är inte mogna att läsa avancerade teoretiska linjer när de är 15 år. De måste få chansen att hämta upp kunskap senare. Liksom det borde vara självklart att man ska kunna tenta upp ett slutbetyg om man behöver föratt komma in på önskade högskolestudier.

    Björklund är ute och cyklar i något riktigt ruggigt ”vi-och-dom-land” som helt strider mot alla ”lika-behandlingsplaner” som varje skola är ålagda från regeringshåll att ha. Han skrämmer mig.

  5. Rolf Hansson Says:

    Angående ”elitklasser”:

    Socialdemokratin har av tradition svårt att acceptera att människor är olika vad beträffar intellektuell begåvning och intresse/motivation för teoretisk inlärning. Det betraktas som något alldeles fruktansvärt hemskt att konstatera detta, eftersom det kopplas till idéer om att ”dela in människor i A- och B-lag”.

    Varför ska det vara så svårt att acceptera den självklara sanningen att människor är olika, och att det inte innebär att någon ska ses som ”bättre” eller ”sämre” än någon annan? Precis som människor kan ha olika förutsättningar eller intresse för skridskoåkning, gitarrspelande eller snickeri, så kan man ha olika förutsättningar för intellektuellt arbete och teoretisk inlärning. Detta handlar inte om att vara bättre eller sämre, bara om att vara olika.

    Själv tillhörde jag under grundskolan de som betraktades som ”begåvade”, framför allt vad gällde språk. Jag är som vuxen övertygad om att jag skulle ha mått bra av att ha fått gå i någon form av elitklass där kraven hade varit högre och jag hade kunnat få mer stimulans och utmaningar. Istället minns jag stora delar av högstadiet som att man satt av tid och tragglade igenom meningslösa upprepningar av sådant man redan lärt sig. Och vad berodde detta på? Jo, givetvis på att nivån hela tiden skulle anpassas efter den grupp som befann sig någonstans ”i mitten”. De duktiga och ambitiösa fick inte den stimulans de skulle ha behövt, samtidigt som de svagpresterande förmodligen inte fick det stöd de skulle ha behövt. Med någon form av nivåindelning skulle man antagligen ha kunnat ge alla bättre undervisning.

    Det är inte farligt att konstatera att människor är olika. Det behöver absolut inte innebära att människor ska delas in i något slags A- och B-lag. Det är hög tid att även sossar inser detta!

    • monaforpresident Says:

      Jag betvivlar inte alls att du tillhör de begåvade människorna i samhället, om man nu kan kategorisera människor på ett sådant vis. Tänker du på kapacitet att prestera i skolan så tillhör även jag garanterat denna grupp människor som förmodligen inte skulle ha minsta problem att ta mig igenom en Elitklass, men det är inte det de hela handlar om.

      Jag tror att alla former av segregation är dåliga för samhället, allt ifrån boendesegregation till könssegregation och även kunskapsmässig sådan. Jag tror att man inom en klass ska dra nytta av de olika kunskapsnivåerna, det är dessutom så¨ att man är bra på olika saker. Ser vi i samhället till att vara en kraft som använder och framhäver färdigheter hos varje enskiljd individ så tror jag att vi kommer längre. Det handlar om att se till kollektivet och inte bara individen i kollektivet (det vill säga en själv).

  6. Rolf Hansson Says:

    ”Ser vi i samhället till att vara en kraft som använder och framhäver färdigheter hos varje enskiljd individ så tror jag att vi kommer längre. ”

    Här går din argumentation inte ihop. Nivåindelning i vissa skolämnen innebär ju just att varje individ får större möjligheter att utveckla sina färdigheter. Den som är duktig och har lätt för sig kan få mer stimulans och utmaningar för att på så sätt kunna utveckla sin fulla potential. På samma sätt kan den som har svårare för sig få extra stöd och hjälp.

    • monaforpresident Says:

      Då missar du min poäng i att människor även utvecklas av att hjälpa andra människor. Den som är duktig i skolan får alltså ofta en möjlighet att, utifrån sitt perspektiv, hjälpa den som inte förstår. Detta är något som även är till stor gang för den som har det svårare i och med att denne får ytterligare en förklaring, ett perspektiv och ett synsätt.

  7. Gryningsräd Says:

    MFP:
    Jag emotser snart ett blogginlägg där du också kräver att idrottsklasser, musikklasser, estetklasser och övriga specialinriktade klasser skall förbjudas eftersom dessa också ”delar in människor”.

    Jag tillhör kategorin människor som Rolf som har lidit sig igenom grundskolan och suttit i samma klassrum som ”de i mitten” samt de som gav blanka fan i skolan. Dock inte i oss som brydde oss om skolan – vi fick inte vara i fred.

    HUR i allsin dar kan du på något sätt rättfärdiga detta? Att mitt flit och ambition, lugn och ordning och reda skulle ”spilla över” på moppegänget längst bak? Nä, inte sällan slutade det med att dom flyttade på oss ville ha lugn och ro till ett annat klassrum!! Välkommen till den svenska skolan alltså…

    Sedan det där med A- och B-lag. Det är alltid vänstern som kommer dragandes med det argumentet först – att dela upp människor i bra (högskola) och dåligt (arbetare). Är det något form av självplågeri eller är ni bara inte stolta över folk som kan arbeta med händerna?

    • monaforpresident Says:

      Nu vet ju jag varken var eller när du gick i skolan, men tyvärr är det så att det finns stora skillnader i kvalité skolor emellan. Här ligger saker som jag främst vill satsa på, inte att flytta människor isär. Jag personligen ser ytterligare komplicationer med att människor som kan ”prestera” särskiljs från övriga. Ser vi till de som gått ut gymnasiet med 20,0 exempelvis så kan vi se att det är många av dem som är riktigt duktiga på att prestera, men helt saknar förmågan till äkta socialkompetens, något som du som läser nu förmodligen fnyser bort, men det har tilloch med gått så långt att en del högskoleprogram har lagt in socialkompetens som en 5hp kurs.

      Jag tror att jag är den som nyligast har genomgått grundskolan utav oss och kan konstatera att det är bra lärare och extra resurser i from av stöd personer som faktiskt behövs. Jag tycker att det är viktigt att blanda människor med olika sociokulturell bakgrund och med olika erfarenheter även i skolan, för det måste finnas en tanke om förberedelse för livet efter skolan.

      När det gäller högskole och arbetare så tycker jag att det är självklart att alla inte vill eller ska studera på universitet/högskola, men det är en förbannad rättighet, oavsett socioekonomisk/kulturell ursprungstillhörighet. Det är en fråga om att bryta system som skapar klasskillnader.

  8. mmattsson Says:

    MFP:
    ”…men tyvärr är det så att det finns stora skillnader i kvalité skolor emellan”
    Jag är ledsen, men vi pratar fortfarande om skolan generellt och hur den borde skötas. Försök inte vifta bort det med ”du hade nog bara otur som gick på fel skola”. Jag vet också att det fungerar jättebra om alla satt ner, höll klaffen och betedde sig som folk i ett klassrum.

    ”…inte att flytta människor isär”.
    Du är alltså emot idrotts-, musik och kulturklasser då.

    ”Ser vi till de som gått ut gymnasiet med 20,0 exempelvis så kan vi se att det är många av dem som är riktigt duktiga på att prestera, men helt saknar förmågan till äkta socialkompetens, något som du som läser nu förmodligen fnyser bort, men det har till och med gått så långt att en del högskoleprogram har lagt in socialkompetens som en 5hp kurs.”
    Vad är din poäng här? Vill du påskina att dom som är duktiga i skolan inte har social kompetens, men att dom kan få lära sig det genom att hjälpa moppegänget med matten? Jag hade långt ifrån 20,0 i skolan – mycket möjligt beroende på hur skolan skötte sig, men då måste jag ha sämre social kompetens för det? Jag fnyser inte åt social kompetens, jag vet hur viktig den är, men jag fnyser dock åt ditt argument.

    ”Viktigt att blanda människor med sociokulturell bakgrund”
    Vore det inte bättre att folk läste det dom har talang för och är duktiga på?

    Senast jag kollade så var antagning till gymnasieskola, högskola samt universitet baserat på betyg och/eller högskoleprov/arbetslivserfarenhet. Inte vilken ”klass” man kommer ifrån. Du har ingen ”rättighet” att studera på högskola – du får studera, ta dina betyg och söka. Har du betygen kommer du in. Har du dom inte får du söka en mindre populär skola eller en annan utbildning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: